Skip to main content Coast Systems

SÉANCE 33 COURS DE DIOULA

LÉÇON 33 : KALANSEN BI SABANAN NI SABANAN

CORRECTION DE L’EXERCICE 2 DU PRECEDENT COURS

LECTURE ET COMPREHENSION DU DIALOGUE

Contexte : échange entre Coulibali et KADIDJA : Coulibaly de passage devant chez KADIDJA décide de passer prendre de ses nouvelles. Alors s’engage une conversation dont le contenu est dense en termes de courtoisie et de fraternité.

I ni wula
Nse, hɛrɛ telenna wa ?
Tɔɔrɔ si tɛ n na, i ka kɛnɛ wa?
Tɔɔrɔ si tɛ n na, sigiyɔrɔ bɛ yen
I ni ce
Dɔ d’an ma wula fɛ
Juguman tɛ, n tɛmɛtɔ le, n ko n bɛ lɔ ka n ɲɛ la i kan.
Aaa, i ni ce foli la, an fana bɛ yan, baasi si tɛ yan. N bɔtɔ le dugu kɔnɔ, n ma na joona, n ɲa gbannin bɛ sulafana tobili la.
ɛɛɛ, gbatigicɛ ma taga yɔrɔ si bi wa ?
tele fila nin na, a tɛ taga baara la sabu a fari ma di a la. a taga la tagama-tagama nka dɔɔnin a bena nan
Ala y’a ɲuman segi
Amiina
Denmisɛnw do ?
O taga la kalankɛyɔrɔ la. O tɛ na mɛn ka na k’a masɔrɔ sɛnkɛri sela, O jigintuman sela
Ayiwa n bɛ sira ɲini n fana bena taga n taw kunbɛn. I ka denmisɛnw lɔn, n’o jigila o tɛ sin ka na so kɔnɔ, o b’a kɛ tolonkɛ ye sira fɛ
Ayiwa sira bɛ yen. k’an b’o fo
O bɛn’a mɛn, k’an bɛn lon wɛrɛ

Tableau 1. Vocabulaire
Ala

Dieu

a

il, lui

a

le

aaa

ah !

aaa

interjection

an

nous

baara

travail

baasi

mal

bi

aujourd’hui

bɔtɔ

sortant

aux

aux. présent

est

être

denmisɛnw

enfants

di

bon

di

donner

don ?

et ?

dugu

ville

en, quelque chose

dɔɔnin

un peu

fana

aussi, également

fari

corps

fla

deux

fo

saluer

foli

salutation

postposition

gba

repas

gbannin

chauffer

gbatigicɛ

chef de famille

i ni ce

merci

i

toi

jigi la

descendre+acc

jigin

descendre

juguman

méchant

ka kan ka

falloir, devoir

ka

aux

kalankɛyɔrɔ

classe

kan

sur

ko

dire

kunbɛn

rencontrer

kɔnin

en tout cas

kɔnɔ

dans

faire

k’a masɔrɔ

parce que

k’an bɛn

au revoir

la

au

la

dans

la

en, dans

la

mettre, poser

la

pour, dans

lo

c’est

lon

jour, date

arreter

lɔn

connaitre

ma

ma

négation passé

man

nég. Devant adjectif

mɔn

cuire

mɛn

durer

mɛn

entendre

n taw

les miens, les miennes

n

je

na

dans

na

futur

na

venir

ne

je, moi

ni

si

nin

ceci, caa

nka

mais

o

ils

o

ça

sabu

parce que

sani

avant

segi

retourner

sela

arriver+acc

si

aucun

sin

aller droit, se diriger

sira

route

so

maison

sulafana

repas du soir, souper

sɔɔnin

bientôt

sɛnkɛri

cinq heures

taa

partir

taama

marcher

taga la

partir+acc.

taga

partir

tele

jour

tobili

préparation

tolonkɛ

amusement, jeu

tuma

moment

nég

ne…pa

postposition

tɛmɛtɔ

passant

u

ils

wula

soir

wɛrɛ

autre

yan

ici

ye

aux

ye

postposition

yen

là

yɔrɔ

endroit, lieu

yɔɔrɔ si

nulle part

ɲini

demander, chercher

ɲuman

bon

ɲɛ

œil