Skip to main content Coast Systems

FANITIGI

1. BARO : FANITIGI

Sanikɛla ni Fanitigi be baro kɛ
sanikɛla

Fanitigi i ni sɔgɔma.

fanitigi

Nse, hɛrɛ sila wa?

sanikɛla

Tɔɔrɔ si tɛ n na, i ni lɔgɔ.

fanitigi

Nba, gbɛrɛ yan, na o flɛ flɛ. Fani ɲumanw bɛ yan dɛ. tɔgɔmanw yɛrɛ. Fani bɔnin kuraw lo.

sanikɛla

ɛɛɛ tɔgɔmanw wa? cɛn na, an bɛna gbara (gbɛrɛ) i la dɛ sabu an nana fanisanko kosɔn.

fanitigi

Ayiwa, a danse. Faniw flɛ nin ye: n sen i sen, sisɛba n’a denw, n cɛ bɛ se ko la, kami, flɛriba, a na ja i la, o n’a ɲɔgɔnna caman.

sanikɛla

« N muso bɛ se ko la », o bɛ i fɛ wa, Fanitigi?

fanitigi

Eee, n tericɛ, i bɛ yɛlɛko kɛ dɛ. ɔn-hɔn, a bɛ yan kɛ.

sanikɛla

Ile tɔgɔ bɛ di?

fanitigi

Ne tɔgɔ ye Youssouf, n jamu ye DIARRA. N bɛ fani feere lɔgɔ la yan. mɔgɔw bɛ nan fani san n fɛ yan, o b’a tigɛ ka taga a feere.

sanikɛla

Fanitigi i bɛna fani caman di n ma bi dɛ.

fanitigi

An bɛna bɛn.

sanikɛla

N bɛna fani caman san i fɛ. « N sen i sen » o jigi ka na. « Sisɛba n’a denw» na n’o ye, « Flɛriba » , o di. « n furucɛ bɛ se ko la », o fara a kan.

fanitigi

ɛheee n tericɛ, ile tɔgɔ bɛ di? i nan na i nakun na. I nakan ka di.

sanikɛla

Ne tɔgɔ ko sanikɛla.

fanitigi

Sanikɛla! Piyɛsi joli joli walima kɔnpile joli joli ? n k’a lɔn ko ile bɛna muso kura furu.

sanikɛla

Eee Yousouf, o tɛ kɛnɛ ma kuma ye, nka i ma fili dɛ. N ko, n ni n maminamuso yɛrɛ le nana.

sanikɛla

Ayiwa jarabi! an bɛ piyɛsi piyɛsi le ta walima an bɛ kɔnpile kɔnpile le ta ?

maminamuso

Eee, n kanunyɔgɔn, a kɛ nɔgɔman ye, kɔnpile kɔnpile.

sanikɛla

Ayiwa fanitigi ! i k’a mɛn wa ? Tagafe saba saba, sigiyɔrɔman looru.

fanitigi

Eee n ya sanikɛla bɛrɛ, n bɛ kɔnpile kelen feere waga seegi[1] nka n bɛ waga kelen kelen[2] bɔ i ye, sabu I ka caman san. Waga woronfila sigiyɔrɔman looru, o bɛ bɛn waga bi saba ni looru ma.

sanikɛla

Ale lo eee, i bɛ jate lɔn dɛ. Wari filɛ. Hɔn wari la. Ala ye lɔgɔ diya.

fanitigi

Amiina, ayiwa i ni ce. Ala ye an bɛn kelen ma. k’an bɛn siɲɛ wɛrɛ. N b’i somɔgɔw fo.

sanikɛla

O bɛna a mɛn.

2. VOCABULAIRE

Tableau 1. Vocabulaire
Ala

Dieu

Fanta

Fanta

Jaabi

Diaby

jaabidennin

petit enfant Diaby

a barika

rabaissez le prix

a

ça

ale

ça, lui

amiina

amen

an

nous

aw

vous

ayiwa

bon

bi

aujourd’hui

enlever

sortir, enlever

bɔnin

sorti

aux

aux.

avoir

est

être

bɛn

entendre

bɛn

égal

bɛn

rencontrer, s’entendre

caman

beaucoup

homme, mari

cɛn

vérité

dalakuma

parole

danse

bonne arrivée

denmisɛnnin

tout petit

denw

enfants, poussins

denw

poussins

dheee

rires

di

bon, bonne

di

comment ?

diya

rendre agréable, bon

particule d’assertion

eee !

Eee !

eee Kulubalicɛ !

Eee, homme Coulibaly !

fani

pagne

fanisanko

achat de pagne

fanitigi

vendeur de pagnes

fanitigi

vendeuse de pagnes

faniw

pagnes

fara

ajouter

feere

vendre

fili

perdre, égarer, tromper

flɛ

voilà, regarder

flɛ

voir

flɛriba

grande fleur

fo

saluer

furu

épouser, marier

furucɛ

époux

chez

postposition

gbara

approcher

gbɛrɛ

approcher

hɔn

tiens

hɛrɛ

paix

i ni ce

merci

i

toi

i

toi, tu

ile

toi

ja

rendre sec, sécher

ja

sécher, dur

jamu

nom de famille

jate

calcul, compte

jigi

faire descendre

joli

combien

juguman

méchant

ka

aux.

ka

être

ka

pour

kami

pintade

kan

dessus, sur

kan

voix kelen kelen

kelen kelen

un, un

kelen

un

ko

affaire, chose

ko

dire

ko

que, dire

kosɔn

à cause de

kura

nouvelle

kuraw

nouveaux

kɔnpilɛ

complet

faire

particule d’assertion

k’a

l’as

k’an bɛn

au revoir

la

au

la

la

dans

la

postposition

le

c’est

lo

c’est

looru

cinq

lɔgɔ

marché

lɔn

connaitre

lɔn

connaitre, savoir

ma

ma

nég. Passé

maminamuso

fiancée

matigi

seigneur

muso

épouse

muso

femme

mɔgɔw

gens

mɛn

comprendre, entendre

n

je, moi

na

dans

na

marque du futur

na

venir

nakan

voix de ton arrivée

nakun

but, objectif d’une visite

nana

venir+acc

ne

moi

ni

avec

ni

et

nka

mais

nse

réponse d’une femme à une salutation

nunnu

ceux-ci

nɔgɔman

facile, simple

o n’a ɲɔgɔnna caman

etc.

o

ceci

o

cela

o

ils

o

ça

o

ça, cela

piyɛsi

pièce

sa

mourir, priver, empêcher

saba saba

trois, trois

saba

trois

sabu

parce que

san

acheter

sannikɛla

acheteur

se

pouvoir

seegi seegi

huit huit

sen

pied

si

aucun

sigiyɔrɔman looru

fois 5

sigiyɔrɔman

fois

sila

passer la nuit+acc

sisɛba

mère poule

siɲɛ

fois

somɔgɔw

parents

sɔbɛ

sérieux

sɔgɔma

matin

ta

prendre

taa

aller

tagafe

pagne

tanin

petite de, chérie

tericɛ

ami

tigɛ

couper, prendre en gros

toron

amusement, jeu

tɔgɔ

nom

tɔgɔmanw

qui portent des noms

tɔɔrɔ

mal, souffrance

nég

nég.

n’est pas

u

ils, les

wa

est-ce que ?

waa

mille

waga bi saba

cent cinquante mille waga wolonfla =35000

waga

mille

walima

ou bien

wari

argent

wɛrɛ

autre

yan

ici

ye

postposition

ye

pour

yɛlɛko

affaire pour rire, comédie

yɛrɛ

même

ɔn-hɔn

oui

ɛɛɛ

interjection

ɲumanw

beaux

ɲɔgɔnna

semblable

3. GRAMMAIRE

3.1. Tigi = propriétaire, le chef, le maître, le seigneur.

Mobilitigi

Sariyatigi

Nɛgɛsotigi

Kantigi

Sotigi

Mɔgɔtigi

Burutigi

Kɛlɛtigi

Yiritigi

Lutigi

Jotigi

musotigi

Bontigi

Dugutigi

Marifatigi

dentigi

Jitigi

Kuntigi

Fanitigi

donintigi

Traductions
mobilitigi

propriétaire de voiture

sariyatigi

juge

nɛgɛsotigi

propriétaire de vélo

kantigi

celui qui tien parole

sotigi

chef de la maison

mɔgɔtigi

célébrité

burutigi

panetier

kɛlɛtigi

chef de l’armée; guerrier principle

yiritigi

?

lutigi

chef de la cours

jotigi

quelqu’un d’honnête

musotigi

homme marié, (contraire cɛ gbana)

bontigi

propriétaire de maison

dugutigi

chef de village

marifatigi

homme armeé

dentigi

quelqu’un avec un enfant

jitigi

chef des eaux; sodeci

kuntigi

chef leader guide

fanitigi

vendeur de pagnes

donintigi

chef de marchandises

3.2. « S’approcher de… » = « gbɛrɛ… la »

bɛ gbɛrɛ mɔgɔ ɲuman na. An tɛ gbɛrɛ mɔgɔ jugu la. Den bɛ gbɛrɛ a bamuso la

  • Exercice : Construire cinq (05) phrases avec cette expression


1. 5Fx (1000x8)=40000F
2. 5Fx (1000x1)=5000F